Den här helgen har mest innehållit bråk, skrik och en hel del tårar. Jag skulle utan tvekan klassificera den som värdelös. När helgen tog slut tog den även med sig det sista av den trygghet jag trodde att jag hade.

Eftersom att jag trodde att jag kunde stoppa vad jag trodde väntade, kastade jag mig på tåget en söndagskväll ner till Lund – utan varken lov eller pengar. Till min stora besvikelse blev saker och ting bara värre och när jag kom hem väntade bannord och indragna pengar. Så nu sitter jag här; fattig och ledsen men framförallt ensam…

På grund av förstört liv kommer bloggen hamna längre ner på listan.
Vi hörs när vi hörs.