Det här är min lillebror Christian, som han vanligtvis ser ut när han kommer hem från en handbollscup. Om det är något jag har lärt mig av alla hans år som handbollsspelare så är det att träning är ondskefullt och gör ont. Eller okej, även om det kanske inte är helt sant så fungerar det som en alldeles utmärkt ursäkt till varför jag är så fruktansvärt lat. Ibland känner jag verkligen för att röra på mig och blir alldeles galet rastlöst, men oftast räcker det med att jag går ut och går eller – gud förbjude – joggar en liten runda för att den känslan ska gå över för minst en vecka till. Någon måtta får det allt vara. Så kul är det inte.

Eller är det det? Jag har provat på lite av allt: Ridning, fotboll, bordtennis, bugg, badminton, magdans, simning… blaaah listan är lång. Men ingenting har riktigt fångat mitt intresse.

Det finns ju allt möjligt att göra – kanske lite för mycket att välja på för att jag ska kunna komma på något. Jag menar, det finns tveksamma sporter så som att leta tupperware i skogen, att putta ovala stenar på is eller att promenera med pinnar och så finns det sport som går ut på att skada sin motståndare så mycket som möjligt på så kort tid som möjligt. Ett ganska brett sortiment alltså. Hjälp.

Något tips på vad man borde prova på?