Idag går klockan långsamt. Telefonen spelar död med en outtröttlig entusiasm och jag har med största sannolikhet gått igenom varenda rolig/intressant/poänglös/dum/random internetsida jag kunnat komma på. Åt en kaka för att liva upp stämningen, men kakan betedde sig alltför martyriskt för att jag skulle kunna njuta av den. Dumkaka.

Jag skymtar blåa fläckar på himlen nu som trotsar molnen. Försökte lyssna efter väderleksrapporten på radion, men Spotify pockade på min uppmärksamhet och radion glömdes bort. Visste inte heller när vädret skulle komma och så mycket tålamod begåvades jag inte med. Läst inte mindre än 139 sidor av Isprinsessan. Gissat på tre olika mördare men jag blir lika lyckligt nedslagen (…) när mina misstankar suddas ut. Sämst – jag brukar alltid kunna lista ut vem mördaren är! Både i böcker, filmer och TV-program. Speciellt NCIS, till mammas stora förtret.

Listar du ut mördaren snabbt eller gapar du av förvåning i slutet?