IMG_2820.JPG

Tre dagar gammal kille ute på promenad. Storebror fick välja färdmedel själv och valde sin sulky.

Elion fick ett stort paket imorse. Till storebror från Noah. En stor röd brandbil. Plötsligt verkade hela världen kännas lite bättre, om än bara för en stund. Det märks att Elion tycker att det är svårt att veta hur han ska vara runt lillebror. Han har stenkoll på att man måste klappa fint och vara försiktig när man pussar och kramar. Han hjälper till att hålla nappflaskan när lillebror ska äta och kommer springandes med nappen om han är ledsen. Men hur man gör med mamma och pappa, det förstår han inte. Är allt som det brukar? Blir det bra igen? Är han fortfarande lika viktig?

Det märks hemskt tydligt att han funderar utan att komma fram till något. Istället testar han järnet, trotsar för fullt och gråter, gnäller och tjurar för allt och ingenting. Fullt förståeligt, även om det inte är någon barnlek att försöka hantera det rätt som föräldrar. Man blir ju så trött, frustrerad och rent av arg, men samtidigt… han har inte ens fyllt 2 år. Han ska inte behöva fundera på om han är älskad eller inte.

Kan bara hålla tummarna för att han väldigt fort förstår att han är precis lika älskad som han alltid varit och alltid kommer att vara. Det är bara en pojke till i hemmet som kallar oss mamma och pappa.