I fredags ringde telefonen *ring ring* Den ringde för att någon i andra änden ville tala om för oss att vi fått lägenheten vi varit och tittat på. Jag fick nästan hyra släp från Preem för att kunna frakta hit all självbehärskning som krävdes för att inte tjoa den stackaren i örat och inbjuda till min obligatoriska segerdans. Vi bestämde att kontraktet skulle skrivas två timmar senare. Tack tack, hejdå adjö goodbye. Klick.

En kvart senare ringer nuvarande hyresvärden för att fråga om vi tänkt säga upp vår lägenhet nu? Hon hade rekommenderat oss varmt till den andre och jo, förresten! Jag har ett par som letar efter en trea i stan. Jag säger till dom att ringa er, tack tack hejdå goodbye. Klick.

En liten stund senare plingar telefonen igång igen och lägenhetsjägarna undrade om de kunde komma redan samma eftermiddag och kolla. Vi tar ett snabbkik runt på krigszonen vi bor i… vad sägs om söndag?

Så igår var lägenheten till allmän beskådan, eller ja, snarare topphemlig beskådan eftersom att vi faktiskt inte ens säger upp den förrän idag. Nu håller vi tummar, tår, knäveck och allt annat böjbart för att de vill ha den och att de även kan gå med på att flytta in första helgen i december. Deras ursprungliga plan var att flytta in i slutet av januari – vilket skulle innebära dubbelhyror för oss på över 32.000. Puh… Dags att finputsa övertalningsförmågan.

Nu ska här drickas kaffe, lynchas sängöverkast-slaktande katt och blandas frukostvälling innan det väntar roliga samtal till Försäkringskassan och Barnavårdscentralen. Hashtag Vuxenmåndag.