Och så var det alltså problematiken med Schrödingers yxmördare.

Jag är den typen av person som känner ett behov av att kolla bakom duschdraperiet efter helgalna yxmördare, men skulle trots det aldrig få för mig att dra draperiet åt sidan för titta, av uppenbara anledningar. Jag menar, hallå, det kan ju stå en helgalen yxmördare där bakom. 

Då är det ju helt klart mycket vettigare att smyga in i sitt eget badrum för att ninja-kissa tyst som en mus. Vill inte störa den eventuella galningen som står där bakom och filosoferar. Man vill ju inte gärna ge någon anledning att komma ut och mördas i onödan. 

Ett vinddrag från badrumsdörren får draperiet att röra sig och jag fryser till där jag står och stirrar stint på det i 10-15 evighetslånga sekunder. Intalar mig att min superfokuserade blick gör mig till värsta CSI-FBI-Navaho-krigaren, men ser egentligen bara ut som en katt i en Youtube-video som någon skrämt upp med ett löv. Smyger ut. Kan nog hålla mig. Sorry, sorry. Filosofera vidare du. Inget att mörda här.