Jag jobbar ganska hårt för att försöka skaffa mig en lite mer sund och aktiv livsstil, men jag blir ändå innerligt förvånad när jag verkligen känner för att göra en ansträngning. Ett bra exempel är igår då jag klockan 07.00 satt och filosoferade vid frukostbordet över hur lång tid det tar att till jobbet. Vafan, tänkte jag, jag provar väl. Ställde bort disken och slängde på mig ytterkläderna. 20 minuter tog det, i raskt tempo – för den som undrar.

Igårkväll när jag gick och la mig hade träningsvärken börjat smyga sig på mig och jag kände att det nog är läge att ta bussen imorgon (idag). Dagens frukostfundering blev då istället hur lång tid det kan ta att gå samma sträcka med träningsvärk. 22 minuter. Inte så illa, minsann.

Andra underliga utmaningar jag har blivit sugen på är Hur många paket orkar jag bära ner till Posten? Det är trots allt en bit när man bär 10kg i famnen i en otymplig blå låda. Mjölksyran var ett faktum, men ey – jag klarade det.

Jag har något av en ”vit vecka” just nu… i den mening att jag inte tar hissen på jobbet oavsett vad jag ska göra, eller vad jag bär på. Oftast går det bra, men ibland är det milt sagt mindre lyckat. Hissfri vecka. Får se hur länge det håller.