Den värsta tiden på dygnet när man är gravid är mitt i natten. Ingen ställning är bekväm, man rullar runt och sprattlar som en strandad val under varje försök att vända på sig (vilket är några stycken). Men det absolut värsta är när man måste upp och kissa för sisådär fjortonde gången och man bara vet att även om jag släpar mig hela vägen upp nu, så är det inte länge kvar tills jag måste gå upp en gång till.

Trots detta dricker jag på kvällen, eftersom att jag annars förvandlas till en hög med torr ökensand.

Vaknade sedan mitt i natten av hur monstruöst kissnödig jag var. Min enda trötta halvsovande tanke var ”jahapp, som ett brev på posten”.

För det första; vem säger så? För det andra; det kanske var något som förr i tiden var synonymt med ”väntat och punktligt”, men nu för tiden betyder det väl snarare ”försenat, borttappat ett par gånger, tillknycklat och halvhjärtat stämplat med den där lilla ursäkts-stämpeln som på något magiskt sätt tar bort allt vad dåligt samvete för kass service heter”.

Istället får det nog heta ”Som en überintressant Facebook-notifikation när jag är upptagen!”. Slår aldrig fel.