I vanlig ordning sitter jag och läser Aftonbladet på telefonen medan jag väntar på att sonen ska somna. Snubblar över en alldeles ”briljant” artikel.

Överläkare Astrid Lindgrens barnsjukhus, Lena Grahnquist, uttalar sig om laktosintolerans. Artikeln handlar bland annat om att en liter laktosfri mjölk kostar ca 3 kronor mer att tillverka, men att de trots det säljs för minst 10 kronor mer än en liter vanlig mjölk.

Grahnquist förklarar då att det är helt onödigt att köpa laktosfritt, åtminstone när det för sig om produkter som yoghurt, fil, gräddfil, crème fraiche och grädde eftersom att de ”innehåller så lite laktos”. Vidare förklarar hon att det krävs 3 deciliter grädde för att orsaka magproblem.

Det är ju rätt tydligt att fru Grahnquist inte är laktosintolerant själv, eller har någon i varken familjen eller umgängeskretsen som är det.

Både jag och min man är laktosintoleranta och blir väldigt dåliga av bara lite lite laktos. Det är allt annat än roligt då vårt matbudget skjuter genom taket. Och inte tröstar det särskilt mycket med någon som uttalar sig så klumpigt om något hon inte verkar veta ett smack om. Konstigt nog. Läkare och allt.

Men efter att hon uttalat sig till Aftonbladet så kan hon säkert gå hem och äta en yoghurt för under 35 kronor, eller en glass för den delen, om suget ligger på. Här kan ju jag sitta med min fånigt höga summa på matkvittot och känna mig dum. För inte visste jag att laktosfritt är onödigt.

Hashtag hormoner som svallar.