Ursäkta, jag tror din mobil ringer

Det är en fras jag hör mig själv säga oroväckande ofta. Senast i lördags på Maxi med mamma. Vi går förbi en söt liten tant med endast ett paket leverpastej i sin kundvagn när jag hör hennes mobil ringa längst ner i hennes väska. Såklart är jag genast där och knackar henne på axeln; ursäkta, jag tror din mobil ringer. Hon sa någonting om att det nog var hennes son för de hittade henne inte. Aww, hade de tappat bort sin lilla tant i mataffären? Sad.

Hur som helst, jag säger detta till vem som helst, var som helst som inte verkar höra sin mobiltelefon ringa. Att det kanske är lite lustigt, det är brukar jag komma på i efterhand och fundera över i en sisådär fem minuter, max.
Förövrigt vet jag inte om jag ska bli glad eller förskräckt när jag hör en polyfonisk ringsignal. En sak är säker though, that shit is old school.