Den här graviditetsomgången tänkte jag vara smart. Faktum är att jag känner mig som Einsteins like efter att nu ha genomfört min briljanta plan.

Här är resultatet efter dagens mödor:

IMG_2357.JPG

That’s right. Lussekatter. I september.

De ligger och svalnar på diskbänken i brist på den klyschiga men ack så idylliska fönsterbrädan. Så fort de är mogna så ska de få ta svandyk ner i påsar och hoppa in i frysen. Adventsfikat är kirrat!

Ett par veckors magväxande till och jag kommer inte orka stå upp länge nog för att ens göra havregrynsgröt och när den lille väl kommit så kommer jag knappast ha varken ork eller tid till utdragna bullbak, hur gott det än är.

En klar nackdel med min plan är dock bakverkens frestande effekt. Inte alla överlever hela vägen in i frysen. Långt ifrån.

Men eh… om man bakat det själv så räknas inte kalorierna va? På samma sätt som att de inte räknas om man äter det stående och definitivt inte om de serveras på tandpetare. Då är det så gott som diet. Det gills inte heller om ingen ser. Ninja.