image

Vill du se en uuutväxt? Seee på mig!

Eller hur gick den där sången nu igen?

image

Det börjar bli närma sig den där tiden på året då jag tar mig en allvarlig funderare på att klippa av längderna, göra något spännande, kanske rent av skaffa en riktig frisyr. Det slutar allt som oftast med att jag går till frisören och kommer hem med en kortare version av dagens rufs, minus en utväxt, och är missnöjd med mitt beslut eftersom att jag nu besitter en mellanlängd som är omöjlig att frisera och lika omöjlig att sätta upp.

Min stackars man ser sig förtvivlat omkring efter livlinor á la Vem vill bli miljonär när jag frågar honom om en åsikt. Mamma håller fast vid att jag är ”fin hur jag än har håret” (vilket stressar mannen ännu mer, vad ska han nu säga?). Pappa erbjuder sig att frisera mig med trimmern och min ena bror säger ”….hår? Ska man tänka på sånt?”.

Hårgoogle. Håågle. Det hade suttit fint.