I lördags var vi på middag hemma hos älsklingens familj, vilket precis som vanligt var jättetrevligt och mumsigt. Efter att vi skjutsat hem Angelica så bar det av raka vägen hemåt där en gran väntade på att bli monterad. Plastgran kändes som det enda vettiga alternativet av flera anledningar. Den väsentliga är väl att den ändå kommer att bli dödad så och barra sönder, så varför välja att ha riktiga och stickiga barr? Höll på en god stund för att få den att se sådär fin och välpyntad ut, men sedan tog det väl ungefär 20 minuter innan den snarare såg ut som något felmonterat som jag hängt upp glitter på, på tio meters avstånd, med hjälp av en pinne medan jag blundade, stod på ett ben och gjorde min bästa imitation av Marlena Ernman – samtidigt. Kulorna hänger numer i små kluster och lämnar de nedre grenarna bara eftersom att det känns onödigt att förse katterna med fotbollar. På tal om katter, så har vi inte sådana längre. Vi har ugglor nu. De sitter i granen och hoar…

Eftersom att både jag och Rydell (mestadels han) har blivit sjuklingar nu så spenderades den lediga tiden på söndagen mest stillasittandes. Antingen på en stol, i en fotölj eller en stund på köksgolvet. Det kändes lagom motigt att gå till jobbet idag måste jag säga. Dessutom snöar det, det är kallt och värst av allt så är det mängder med drivor på trottoarerna. Inte sådär vid kanterna som gör att trottoaren blir för smal eller något, nej nej. De går tvärs över trottoaren så att man måste klättra! Kändes som 2000 meter häcklöpning.

Fyra dagar kvar till julafton. Någon mer som inte tror på det?