Ja, jag skriver massvis med inlägg och uppdaterar flitigt med bilder på min frukost.

I huvudet alltså. Jag kommer aldrig så långt att jag sätter mig vid datorn for realz.

Har precis hållit min andra lektion någonsin i HTML (for dummies). Håller på att lära mamma. Nästa lektion tror jag att jag kanske till och med ska ta och introducera CSS, så duktig som hon är, mor lilla. Det flyger taggar och apostrofer till höger och vänster, men det går iallafall. Lite som att bygga med lego och blunda, men hey, alla har vi varit noobs små.

Jag svär högtidligt, med handen på hjärtat och allt, att skärpa mig lite och faktiskt dela med mig av vad som händer – även om det inte är speciellt mycket. Det är inte många som läser min blogg mer än en liten ensam amerikan från Texas som kollar in då och då bara för att se så jag lever. Min alldeles egna kärleksfulla stalker. Tummen upp.

Nu ska fröken gå och packa ihop alla sina datorer (ja, pluralis) och bege sig hemåt. Det är en äckligt lång dag imorgon också.