Good afternoon people! And especially you, Linh.

Sitter på jobbet och tittar förväntansfullt ut på den blå himlen genom de gigantiska fönster som finns framför receptionsdisken. Räknar minuterna tills att jag får hoppa i bikinin och drömma mig bort i en solstol på gräsmattan hemma. 195 minuter kvar, om det var någon som undrade. Min älskling däremot, slutar redan klockan tre – men å andra sidan börjar han förstås klockan sex också.

Idag har jag suttit här och granskat viktiga papper samt skapat några helt själv – klart att man känner sig viktig då. Om man inte har något bättre för sig, och om man har tillräckligt bra fantasi, så kan man ju alltid luta sig tillbaka och låtsas att man är en filmstjärna eller något liknande, med tanke på hur många människor som kommer in här dagligen och ber om min autograf. Jag skriver visserligen på postkvittenser, men som sagt så kommer man långt med lite fantasi.

Nu ska jag attackera portomaskinen och tvinga i den lite brev. På återseende.

PS. Linh: translate.google.com DS.