Jag är fruktansvärt lättroad och älskar när jag ser småsaker som till exempel en bom-mick i Beverly Hills 90210. Det är seriens första (S01E12)! Jag vet inte varför men jag bestämde mig för lite sedan att jag skulle se om hela serien en gång till. That’s right – en gång till som i ”jag har redan gjort  det en gång”. Galen, jag vet. Det är 296 avsnitt à cirka 46 minuter styck. Det är nu lite mer än fyra år sedan jag kollade ut serien sist, men jag har ett alldeles för bra minne när det kommer till film och böcker. Jag har jättesvårt för att läsa om en bok jag redan läst en gång då jag redan vet precis vad som kommer att hända på nästa sida. Finner det meningslöst – vilket är lite jobbigt då det är rätt skönt att bara koppla av med en bok eller en gammal klassiker till film.

Mitt minne resulterar även i ett störande moment för alla andra i min omgivning då jag lär mig alla repliker och inte kan låta bli att ”prata med” i vissa speciella ögonblick. Som ni vet, ”I’m also just a girl, standing in front of a boy, asking him to love me”. Fast, vem som helst som har sett Notting Hill brukar komma ihåg den efter första eller andra gången. Om man ser den över 50 gånger (like myself) så är den rätt fastetsad. Fast undvik de där 48 extra gångerna om ni inte känner ett tryckande behov att lära er HELA manuset utantill. Man blir rätt dryg av det.

Nu kommer snart min prins i skinande… Volvo, med bankettmiddag (cheeseburgare).