Måndag. Inte bara ny vecka utan även ny siffra på graviditetsveckorna (himla smidigt, annars hade jag aldrig kunnat hålla koll). Så, vecka 21 nu då. Ett stort hopp in i sjätte månaden. Eller hopp och hopp, jag rullade väl mest. Släpade mig lite och tog dagens fjortonde kissepaus på vägen.

Det har dröjt på sig innan jag har fått känna de små ninjasparkarna, men nu så. Låg kvar i sängen i lördags morse och stirrade upp i taket. Plötsligt känner jag en liten puff. La kärlekens ena hand på min mage och precis då, med perfekt timing, tar den lille sats från andra sidan magen och sparkar till för kung och fosterland (höhö.. foster-land). Den första riktiga sparken, och vi fick känna den båda två.

Lycka.